Ökad oro för stigande boendekostnader

Kraftigt ökade räntekostnader har slagit hårt mot hushållens ekonomi. Nu oroas allt fler för fortsatt stigande boendekostnader.

I slutet av juni lämnar Riksbanken nytt räntebesked. Om räntan höjs eller lämnas oförändrad avgör hur hushållens boendekostnader utvecklas under hösten.

De senaste tolv månaderna har bolåneräntan stigit när Riksbanken höjt styrräntan vid sex tillfällen. Som konsekvens har snittet för den rörliga bolåneräntan ökat från 1,42 % i mars 2022 till 3,98 % i mars 2023 (SCB).

Effekten av räntehöjningarna är bland andra att inflationen har sjunkit tillsammans med bostadspriserna, hushållens köpkraft och ekonomiska marginaler.

Nya siffror från Infostat visar att i dag uppger varannan svensk (50 %) att stigande boendekostnader har påverkat deras privatekonomi i stor utsträckning. För tolv månader sedan var motsvarande siffra mindre än en av tre (29 %). Det vill säga en ökning med 21 procentenheter under perioden.

Två konsekvenser av de stigande boendekostnaderna är att hushållens likviditet har sjunkit samtidigt som de blivit känsligare för hastiga förändringar av livssituationen. Exempelvis skulle färre i dag klara en oväntad utgift på 25 000 kronor än för ett år sedan. I juni 2022 svarade 57 % att de med enkelhet skulle klara en sådan utgift. I dag är siffran betydligt lägre – 44 %.

Hur ser det ut framåt? Hushållens ekonomi är ansträngd och marginalerna krymper. Allt fler oroar sig därför för fortsatt stigande boendekostnader. Fler än sex av tio (63 %) oroar sig i stor utsträckning för fortsatt stigande boendekostnader. För barnfamiljer är siffran något högre, sju av tio (71 %).

Höjda boendekostnader tillsammans med förväntat höga elpriser i höst och vinter gör att Infostat räknar med att hushållens ekonomiska marginaler fortsätter krympa under höst och vinter.

Snabbrapport.