Hur presterar skolorna i landets kommuner?

Varje år mäter Skolverket hur olika skolor presterar givet förutsättningarna i elevunderlaget. Det görs i en modell som kallas Salsa, som myndigheten tagit fram.

Syftet med Salsa är att mäta hur skolor presterar justerat för faktorer som skolorna själva inte rår över. Exempelvis har forskning visat att det finns samband mellan förälderns utbildningsnivå och barnets skolprestationer. Det betyder att om en skola har höga genomsnittliga meritvärden kan det bero på att en större del av skolans elever helt enkelt kommer från hem med högre utbildningsnivåer.

Salsa är ett verktyg för att bättre hålla isär vad som är ”skolans prestation” och vad som förklaras av elevunderlaget. Den modell som Skolverket tagit fram väger in bland annat utbildningsnivån hos föräldrarna, andelen nyinvandrade elever och hur stor andel pojkar som går på skolan.

Skolverket publicerar Salsa-resultat för de enskilda högstadieskolorna (Salsa-värden beräknas för årskurs 9). Däremot har inte Skolverket under senare år publicerat samlade värden på kommunal eller regional nivå. Därför har Infostat tagit fram sådan statistik.

Infostats Salsa-statistik ger svar på en fråga som: ”Hur bra presterar skolorna i kommunen, med hänsyn till förutsättningarna?” Skillnaden mellan det faktiska utfallet och förväntningar på utfallet (givet elevunderlaget) ger oss svaret. Om värdet är positivt överpresterar skolorna. Om värdet är negativt underpresterar skolorna.*

De fem kommuner som överpresterar i störst utsträckning enligt Skolverkets Salsamodell är Sundbyberg, Pajala, Nykvarn, Arvidsjaur och Torsby. Resultat för samtliga kommuner och regioner finns i Infostats analysplattform. Användare av Infostat kan själva undersöka statistiken för samtliga kommuner och regioner, hur utvecklingen ser ut historiskt och sambandsanalysera med annan kommunal statistik (exempelvis kommunens skolbudget). Till statistiken.

Om vi tittar närmare på hur olika kommuntyper presterar syns skillnader mellan SKRs tre kommungrupper.

Storstadskommuner och storstadsnära kommuner har sedan 1998 överpresterat och i en positiv trend. Större städer och kommuner nära större städer har underpresterat under hela tidsserien och ligger sedan 2015 i en negativ trend. Mindre städer och landsbygdskommuner har underpresterat sedan 2004 och har med några få undantagsår legat i en negativ trend.

För att få ett bättre grepp om hur olika skolor presterar i olika delar av geografin har Infostat gjort det möjligt att skapa kartdiagram för skolor som överpresterar, underpresterar och presterar enligt förväntan. Diagrammen kan skapas i Infostats tjänst Infomikro.

Här ett exempel på ett kartdiagram över norra Göteborg. Grön punkt betyder att skolan överpresterar. Röd betyder att skolan underpresterar, grå att skolan presterar enligt förväntan. Det underliggande statistiklagret anger boendeområdets inkomstnivå. Grönt område betyder att inkomstnivån ligger över riksgenomsnittet. Rött att inkomstnivån ligger under riksgenomsnittet. Vi har också lagt på gränserna för utsatta områden, enligt Polisens definition. I Infomikro kan du borra i statistiken och fördjupa analysen.

Läs mer om Salsa på Skolverkets hemsida.

*För att illustrera kan vi ta Stockholms stad som exempel. Det faktiska meritvärdet för ungdomar i årskurs 9 i Stockholms stad (2021) är 241,5. Det förväntade utfallet enligt Salsamodellen är 229,7. Skillnaden blir 11,8. Det vill säga, i genomsnitt överpresterar skolorna i Stockholms stad, även om variationen mellan skolorna kan vara mycket stor.

Metodkommentar

Statistiken har beräknats utifrån de Salsa-värden som Skolverket redovisar för skolenheterna, men det förekommer att Skolverket inte redovisar värden för mindre skolor. Uppgifter om skolornas och kommunernas elevantal i årskurs 9 är beräknade från uppgifter hämtade ur Skolenhetsregistret. Endast skolor som redovisat elevantal för årskurs 9 har inkluderats i beräkningarna. Infostat har inte kunnat kontrollera att redovisade antal är korrekta för samtliga skolor och läsår.