Ett nytt politiskt landskap

Infostat har analyserat ny statistik från Sveriges kommuner och regioner (SKR) över vilka partier som styr i landets 290 kommuner. Vi kommenterar huvuddragen. 

Socialdemokraterna har nu tagit plats i fler kommunala styrande koalitioner. Antalet kommuner där S ingår i styret har ökat från 147 till 162. Men även Moderaterna har flyttat fram positionerna: antalet kommuner där M ingår i styret har ökat från 161 till 175. Centerpartiet som tidigare varit med i hela 201 av kommunernas styrande koalitioner, backar nu och noteras till att ingå i 149 av kommunstyrena.
Alliansen lever fortfarande på kommunnivån. Den vanligaste partikombinationen bland styrande koalitioner är M+L+KD+C som styr i 33 kommuner. Näst vanligast är M + S, en kombination som är svår att föreställa sig på riksplanet, men som styr i 20 kommuner. Tredje vanligast är C + S som styr i 17 kommuner.

På kommunal nivå innebar valet 2018 en tydlig maktförskjutning i borgerlig riktning. De förändrade kommunala styrena innebar att en majoritet av befolkningen levde i högerstyrda kommuner. Med valet 2022 och de nya styrena förändras mönstret. Ur ett folkmängdsperspektiv är det blandade, blocköverskridande styren som ökar och är den mest framträdande typen av styre. Vänsterstyren och koalitioner med SD-inslag ökar tydligt. Drygt en miljon svenskar bor i kommuner med SD-styre. Förra mandatperioden var motsvarande siffra drygt 71 000.

Folkmängd per typ av politiskt styre i kommunen:
Blandat: 4 896 785
Höger: 2 142 938
Vänster: 2 456 696
Blandat med SD: 1 013 548
Övriga partier: 11 589

Fotnot: Dessa jämförelser gäller styrande konstellationer så som de såg ut efter det ordinarie valet för respektive mandatperiod, men fångar inte eventuella förändringar av styrande konstellationer som ägt rum under mandatperioden.

Kontakta Infostat för mer analys.