Hushållens boendekostnader ökar

Breda prisökningar fortsätter att pressa hushållens ekonomi. Efter upprepade räntehöjningar ökar nu andelen som svarar att boendekostnader påverkar privatekonomin i stor utsträckning. 

I veckan som gick varnade Länsstyrelsen i Stockholm att hushåll i både hyrt och ägt boende kan tvingas flytta till billigare boenden för att klara ökande boendekostnader, exempelvis den ökade boräntan.

Samtidigt presenterade Swedbank siffror för sitt boindex som visar att hushållen i allt högre grad lägger en större del av sin inkomst på boendekostnader. Det genomsnittliga hushållet lägger omkring en tredjedel av sin disponibla inkomst på boendekostnader, och i en ökande trend. Swedbanks index går tillbaka till 2005 och aldrig tidigare har hushållen lagt mer av sin inkomst på boende, finanskrisen 2008 inkluderad.

Infostat mäter regelbundet i vilken utsträckning boendekostnader påverkar hushållens ekonomi, och hur de som har bolån skulle klara en räntehöjning på tre procentenheter. Användare av Infostat kan ta del av resultaten i Infostats analysplattform. Sammanställning.

Våra undersökningar visar att under 2022 och in på 2023 uppger allt fler att ökande boendekostnader i stor utsträckning påverkar ekonomin. Från 27 % i maj 2022 till 44 % i februari 2023. En starkt bidragande faktor är att bolåneräntorna stigit mycket kraftigt under samma period.

Undersöker vi olika demografiska grupper närmare syns att hushåll med barn i högre grad uppger att boendekostnader påverkar dem i stor utsträckning. Från maj 2022 till februari 2023 har siffran ökat från 31 % till 55 %. Särskilt kraftig uppgång ser vi för barnfamiljer i storstadsområden. Från maj 2022 till februari 2023 har siffran ökat från 27 % till 57 %.