Analysen bakom: färre nyregistrerade elbilar
Det senaste året har antalet nyreggade elbilar i Sverige minskat. Infostats analys visar att en möjlig förklaring är att elbilarna är för dyra för att nå en bredare marknad. Det är för få svenskar som har råd med en elbil.
Elbilarna och elektrifieringen av fordonsflottan är en viktig pusselbit i den gröna omställningen. Helst ska så många bensin- och dieselbilar som möjligt bytas ut mot eldrivna bilar.
I flera års tid ökade andelen elbilar på de svenska vägarna. Kulmen nåddes i oktober, 2023. Då stod elbilar för 39,5 procent av alla nyregistrerade bilar. Sedan dess har den positiva trenden avtagit och nyregistreringen av bensinbilar har istället ökat. Fel typ av utveckling, alltså. En bidragande orsak till trendförändringen är att det blivit svårare att hitta kunder som har möjlighet att betala för en elbil.
Från early adopters till massmarknad
Man brukar säga att en kundmarknad består av ca 16 procent “early adopters”. Det är gruppen som går före och vågar testa nytt. Inom bilmarknaden är det framför allt den här gruppen som har stått för den tidiga övergången från diesel- och bensinbilar till elbilar. I dag är cirka 7 procent av alla bilar i Sverige elbilar. Det finns alltså mer att ta av. Men bortom och på längre sikt, är marknaden mogen för att gå från early adopters till massmarknad?
För att det ska vara aktuellt att byta till elbil måste man vara redo att betala ett lite högre pris för sin bil. Resultat ur Infostats nationella enkätundersökning om bilmarknaden Mobilitetsundersökningen (2024) visar att sju av tio svenskar är inte beredda att betala mer än 400 000 kronor för en ny bil. Undersökningen visar också att pris är den enskilt viktigaste faktorn när man köper bil (24 procent) och att över hälften (51 procent) köper sin bil kontant, med sparade pengar.
Om sju av tio svenskar inte är villiga att betala mer än 400 000 kr för sin nya bil, vad betyder det för elektrifieringen av fordonsflottan?
Inom gruppen elbilar finns det både dyrare och billigare modeller. Data över bilpriser (SCB) visar att under 2024 var medianpriset för en ny elbil 632 500 kronor. Totalt inkluderades 947 elbilsmodeller i beräkningen från alla kända märken. Prisspridningen är stor och det finns billigare märken och modeller i sortimentet. Tittar vi på de märken som sticker ut som billiga och populära i Infostats undersökning, som KIA, Hyundai och Skoda, ser vi att deras billigaste elbilar kostar en bit över 400 000 kr. Inte heller hos dessa märken här finns tydliga alternativ för konsumenter som vill välja grönt. Samtidigt erbjuder KIA, Hyundai och Skoda bensinmodeller för omkring 200 000 kr.
Överlag har priserna på bilar ökat i högre takt än normalt de senaste åren. Som exempel, mellan 2017 och 2023 ökade svenskens genomsnittliga förvärvsinkomst med 19 procent. Den genomsnittliga prisutvecklingen på bensinbil och elbil mellan 2017 och 2024 hamnar på 37 respektive 79 procent.
Prisutveckling i medianpris (kr) bland modeller för elbil respektive bensinbil. Ljusblå markering visar procentuell utveckling mellan 2017 och 2024.
*Inkomst avser beskattningsbar färvärsinkomst i median, samtliga 20+ år. Källa SCB.
Elektrifieringen som budget- och klassfråga
Givet de stora prisskillnaderna mellan bensin- och elbilar är det också en marknad som är på väg att delas i två grupper: de som kan och de som inte kan köpa elbil. Infostats Mobilitetsundersökning innehåller en omfattande kartläggning om vilka som köper vad för typ av bil — inklusive märke, prisklass och drivmedel — och vad som är viktigast vid köp av ny bil.
Resultaten visar att den typiske elbilskunden är en tjänsteman i storstadsområde, sammanboende med barn i villa i ett hushåll med god till mycket god ekonomi. För bara några år sedan var det samma kundgrupp som ofta köpte en extrautrustad bensin- eller dieselbil.
De som typiskt inte kan köpa elbil har svagare ekonomi, lägre utbildning, identifierar sig oftare som “arbetare” och bor oftare i lägenhet i en mellanstor eller mindre stad. Den här gruppen köper betydligt oftare bensinbil.
Sambandet mellan en god till mycket god privatekonomi och elbilsägande syns även i den offentliga statistiken. Korsar vi SCBs kommundata för genomsnittlig disponibel inkomst med SCBs kommundata över andelen elbilar syns att ju högre inkomstläge i kommunen, desto högre är också andelen elbilar.
Högst andel elbilar finns därför i några av Sveriges rikaste kommuner som Solna, Danderyd, Täby och Nacka. Några av Sveriges fattigaste kommuner har på samma sätt knappt några elbilar alls på sina vägar. Det handlar om kommuner som Bengtsfors, Filipstad, Laxå, Ockelbo, Vingåker.
Andel som kör elbil, grupperat på den genomsnittliga inkomstnivån i kommunen. Från låg till hög.
Avslutning: bortom premiumsegmentet
Elbilarna är en viktig pusselbit i elektrifieringen av fordonsflottan och den gröna omställningen.
Stora prisskillnader mellan bensinbil och elbil, samt stora skillnader i prisutveckling
Det finns tydliga samband mellan vilket drivmedel man kör/köper och vilken inkomst man har
Ju högre inkomst man har = desto oftare köper man elbil (Infostat Mobilitetsundersökning)
Ju högre inkomst i kommunen = desto högre andel elbilar (Infostat/SCB/Trafikanalys)
För att elbilsmarknaden ska breddas och nå bortom early adopters och premiumsegment, behöver fler hushåll ekonomisk möjlighet att byta från diesel- eller bensinbil.