Mät den sociala hållbarheten i dina områden

Livsvillkor på karta är en nationell databas med vetenskapligt förankrade index för livsvillkor på kvartersnivå, med tidsserie, och samma metodik som Polisen använder.

Kommuner, regioner och bostadsbolag förväntas arbeta med social hållbarhet. Men det saknas ofta en gemensam förståelse över vad som ska mätas eller en definition av vad “sårbara livsvillkor” egentligen betyder.

Resultatet blir en rad separata mätetal som gör det svårt att samverka och ännu svårare att visa om insatserna faktiskt gör skillnad.

Det andra problemet: kommunstatistik på stadsdelsnivå döljer stora variationer. Det kan skilja betydligt mellan olika kvarter inom samma stadsdel.

Problemet

Bygga egna indikatorer: Fördelen är att indikatorerna är anpassade efter era behov. Nackdelen är att det är tidskrävande och att de inte är vetenskapligt validerade. Svåra att jämföra.

Anlita konsult: Fördelen är att du kan få djup analys. Nackdelen är att priset ofta drar i väg och du behöver vänta månader på resultat.

Polisens områdesklassificering: Fördelen är att den är välkänd. Nackdelen är att den är binär, enbart täcker vissa områden och är inte utvecklad för social hållbarhetsanalys.

Hyresgästenkäter: Fördelen är att de mäter upplevd trygghet bland annat. Nackdelen är att de inte säger något om strukturella sociala förutsättningar och är svåra att jämföra.

Kvalitativa bedömningar: Fördelen är att de fångar nyanser som kvantitativa mätninga rkan missa. Nackdelen är att de är svåra att aggregera, jämföra med andra områden och följa över tid.

Alternativen

(och varför de inte räcker)

Den perfekta lösningen?

Tänk om det fanns ett sätt att...

Mäta livsvillkor med ett vetenskapligt förankrat index

Aggregera fritt — från 250x250 meters ruta till kvarter, stadsdel, kommun och region

Följa utvecklingen över tid och mäta om insatser gör skillnad, före och efter insats

Använda samma metodik som Polisen – för att underlätta samverkan

Identifiera områden i risk innan de hamnar snett

Rapportera kvantitativa mått i årsredovisning och hållbarhetsrapport

Det är därför vi byggde Livsvillkor på karta

Livsvillkor på karta är en nationell databas utvecklad tillsammans med Sveriges ledande forskare på området – samma forskare som tagit fram det livsvillkorsindex som Polisen använder idag.

Databasen ger dig detaljerad data på 250×250 meter med aggregering upp kvarter, stadsdel, kommun och region, tidsserie för att se utveckling och verktyg för att identifiera riskområden.

Forskningen bakom Livsvillkor på karta

Livsvillkor på karta är utvecklat av forskare vid Lunds universitet i samarbete med Infostat. Till skillnad från enskilda individers personliga omständigheter beskriver indexet de strukturella förutsättningar som finns i olika delar av en stad eller region.

Forskningen visar att över 61% av polisens utsatta områden också identifieras av livsvillkorsindex – men indexet hittar också områden som polisen missat, där förebyggande arbete kan göra störst skillnad.

  • Swedish conditions? Characteristics of locations the Swedish police label as vulnerable

    Studien visar att polisens klassificering av utsatta områden bygger på subjektiva bedömningar, medan registerdata avslöjar tydliga socio-demografiska och brottsrelaterade mönster. Socioekonomiska faktorer, särskilt befolkningssammansättning, är starkt kopplade till att ett område klassas som utsatt. En statistisk modell omklassificerar nästan 40 procent av områdena, vilket identifierar platser som liknar utsatta områden men inte tidigare har klassificerats som sådana. Länk

  • Att vända utvecklingen–Från utsatta områden till trygghet och delaktighet

    Kapitlet presenterar en modell för att bedöma och mäta människors livsvillkor i ett geografiskt sammanhang, visualiserat genom GIS i form av en strategisk karta. Boken diskuterar framväxten av socioekonomiskt utsatta områden i Sverige, där ekonomisk utsatthet och kriminalitet har ökat sedan 1990-talet, ofta beskrivet på ett ensidigt och alarmistiskt sätt. Syftet är att ge en nyanserad förståelse av dessa områden och hur kriminalitet kan motverkas genom kunskap, samverkan och strategiska insatser. Länk.

  • Fear of crime, crime and living conditions–a case study of Uppsala

    Studien visar att otrygga platser och deras kluster inte bara sammanfaller med brottsutsatta områden, utan också har samband med skillnader i livsvillkor. Detta understryker hur sociala och ekonomiska förutsättningar kan påverka upplevelsen av trygghet i olika delar av staden. Länk

  • Spatio-temporal patterns of intentional fires, social stress and socio-economic determinants: A case study of Malmö, Sweden

    Studien visar att den kraftiga ökningen av anlagda bränder i Malmö sedan slutet av 1990-talet hänger samman med skillnader i livsvillkor och exponering för socioekonomiska stressfaktorer. Resultaten understryker vikten av att förstå lokala livsvillkor för att kunna utforma förebyggande åtgärder och anpassade säkerhetspolicys. Länk

  • Crime prevention based on the strategic mapping of living conditions

    Studien presenterar en GIS-baserad modell för att mäta och kartlägga livsvillkor i urbana bostadsområden i Sverige och jämför den med polisens bedömning av brottsutsatta områden. Resultaten visar att över 61 procent av polisens definierade brottsutsatta områden också kännetecknas av utsatta livsvillkor, men att överlappet inte är fullständigt. Modellen ger ett vetenskapligt underlag för polisens arbete och kan även stödja andra samhällsaktörer i insatser för social hållbarhet. Länk

I verktyget får du en detaljerad bild av hur livsvillkoren utvecklas i dina områden och bestånd.

All data kan exporteras för vidare analys.

All data kan aggregeras till välkända format som deso, regso, nyko.

Det här ingår

  • För basår 2021 och senast tillgängliga år. I år är det senaste tillgängliga året 2025.

    Livsvillkskorsindex finns på ruta om 250 × 250 meter samt som aggregerade och befolkningsviktade tal på DeSO, RegSO och utsatta områden.

    Om du vill få livsvillkorsindex på NYKO kan vi ordna det åt dig.

  • Varje ruta 250 × 250 meter har ett tillhörande befolkningstal som visualiseras på kartan som en cirkel, i rutan. Detta är användbar information eftersom det på ett enkelt sätt visar hur många som bor, exempelvis i ett sårbart område.

  • Varje ruta 250 × 250 meter har ett tillhörande befolkningstal för barn mellan 0-19 år, som visualiseras på kartan som en cirkel i rutan. Detta är användbar information eftersom det på ett enkelt sätt visar hur många barn och unga som bor, exempelvis i ett sårbart område.

  • Kartan inkluderar identifiering av förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. För att användaren ska kunna se vilka skolor som ligger i vilken typ av livsvillkors-miljö.

  • Item description

  • Kartan inkluderar identifiering av platser där det har skett skottlossning, tillsammans med datum och utfall (ingen skadad, skadad, avliden).

  • Kartan inkluderar gränserna för de områden som Polisen identifierar som “utsatta områden” inklusive vilken typ av utsatt område (utsatt område, riskområde, särskild utsatt område).

  • I de fall som det finns tillgängligt inkluderar kartan gränser för vad Polisen identifierar som öppna drogscener.

  • CSV, GeoJSON, bild

  • Som användare av verktyget får du tillgång till Infostats kommunlista som visar det genomsnittliga livsvillkorsindexet i Sveriges kommuner och kommunernas utveckling från 2020 fram till i dag.

Se hur det ser ut i din kommun eller ditt bestånd

Boka en kostnadsfri genomgång där vi visar utvalda data för just era områden.

30 minuter, ingen förpliktelse.

Ramboll är vår konsult-samarbetspartner och stöttar er i arbetet med att omvandla data från Livsvillkor på karta till fördjupande analys, strategisk planering, resursallokering och på vilka sätt som livsvillkorsindex kan inkluderas i er årsrapportering och hållbarhetsredovisning – för att visa hur ni arbetar med social påverkan, ansvar och transparens.